5271 Kaylamaya
Utseende
5271 Kaylamaya | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eleanor F. Helin, Schelte J. Bus |
Upptäcktsplats | Siding Spring-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 25 juni 1979 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5271) Kaylamaya |
Alternativnamn | 1979 MH7, 1982 BH10, 1991 DZ[1] |
Uppkallad efter | Kayla Maya Soderblom[1] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eunomia-asteroid[2] |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,983 AU |
Perihelium | 2,355 AU |
Halv storaxel | 2,669 AU |
Excentricitet | 0,1175306 |
Siderisk omloppstid | 4,36 år |
Medelomloppshastighet | 18,23 km/s |
Medelanomali | 8,383° |
Inklination | 14,03° |
Longitud för uppstigande nod | 130,9° |
Periheliumargument | 54,56° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 2,7 h |
Albedo | 0,469 |
Absolut magnitud (H) | 13,7[3] |
5271 Kaylamaya eller 1979 MH7[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 juni 1979 av de båda amerikanska astronomerna Eleanor F. Helin och Schelte J. Bus vid Siding Spring-observatoriet. Den är uppkallad efter Kayla Maya Soderblom.[1]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eunomia.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”JPL Small-Body Database Browser 5271 Kaylamaya” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5271. Läst 19 maj 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 5271 Kaylamaya” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=5271. Läst 21 oktober 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|